Monday, February 12, 2007

Tankar från sadeln
Det hela började med en notering av hur svårt bilar generellt har för att ligga bakom en cyklist i stadstrafik. Många invänder genast att det är obehagligt att ligga bakom en cyklist. Argument som att det går långsamt eller att cyklisten plötsligt kan bromsa in och att man som bilist blir rädd för att köra på cyklisten görs gällande. Och visst, så kanske det är. Men om man då tar i beaktning att jag som cyklist i klassisk "allaskahemsamtidigtfrånjobbettrafik" faktiskt ofta tar mig fram lika snabbt eller snabbare än många bilister så räcker inte argumentet att det går för långsamt. Och att man skulle vara rädd för att köra på cyklisten när den ligger framför kan inte heller stämma alla gånger, med tanke på de fullkomligt livsfarliga omkörning som vissa bilister utför bara för att slippa ligga bakom mig som cyklar.

Jag kände av detta mönster och jag tyckte mig känna igen vissa argument och företeelser från ett annat mönster i samhället nämligen den könsmaktsordning som vi alla lyder under.

-Nu måste han väl ändå skoja! Jämför han kvinnors situation i samhället med cyklisternas i stadstrafik!?

Som cyklist har du precis samma skyldigheter och rättigheter i trafiken som en bilist, skillnaden är bara den att om du propsar lite för mycket på dina rättigheter så kan du mycket väl få sota med livet, eller ivarjefall råka ut för en hjärnskakning. Det finns definitivt en makthierarki i trafiken, där bilen är topdog, och det är ju självklart - eller hur!? Bilen är ju ett så viktigt transportmedel. Tänk på infrastrukturen, tänk på samhällsekonomin och hur ska vi få barnen till fotbollsträningen!? Jo, så är det, av gammal hävd och vana. Bilen ska fram.

Nu under vintern har jag inte förnuft nog att ställa undan cykeln, trots is och snö. En bilist sa; Men det är ju livsfarligt! Förstår du inte hur svårt det kan vara för en bil att bromsa om det kommer en cyklist och det är halt. Är det inte i lite förändrad form ett argument man känner igen... Men lilla flicka inte går du väl ute ensam om natten, det är ju livsfarligt etc...

- Men nu skojar han väl? Jämförde han just en bilist med en våldtäktsman!?

Är det obehagligt att ha en kvinnlig chef? Är det obehagligt att ligga bakom en cyklist?

En bilskollärare talade om gemensamhetsstadiet. Ett tillstånd där alla trafikanter tar hänsyn till varandra. Där ingen part är viktigare än någon annan och där alla gemensamt arbetar för att alla ska få en så smidig och effektiv resa som möjligt.
Visst är det vackert! Visst är det en utmärkt vision för ett samhälle - en utopi.

Så, vad har jag kommit fram till? Att cykla i staden kan vara en utmärkt simulation för män att uppleva hur utsatt man känner sig som kvinna i vårt ojämlika samhälle? Kanske en förmäten liknelse, men å andra sidan - kanske. Att kvinnor bakom ratten som bara måste om den där jävla cyklisten får en aning om hur det är att vara man i samma samhälle? En överdrift, men ändå...
Hur som helst är jag lyckligt lottad som kan kliva av sadeln och lämna trafiken bakom mig.

P.S.
Vilka är fotgängarna i denna liknelse?